FAQ

FAQ

På byråns Facebook-sida besvarar vi anonymt allmänna juridiska frågor, dvs. sådana frågor som inte kräver vidareutredning. Nedan är en del av dessa frågor samlade.



Arbetsförhållanden

Förtjänar man semesterlön under uppsägningstid även trots att man inte arbetar?

Huvudregeln är att semester införtjänas under sådana kalendermånader för vilka arbetstagaren kan räkna sig till godo minst 14 arbetade dagar. Likställd med arbetad tid anses dock sådan frånvarotid för vilken arbetsgivaren enligt lag är skyldig att betala lön till arbetstagaren. Som sådan tid räknas t.ex. uppsägningstid för vilken arbetsgivaren är skyldig att betala lön.

 

Vid uppsägning har arbetstagaren som huvudregel arbetsplikt under uppsägningstiden och arbetsgivaren är skyldig att betala både lön och semesterersättning för hela uppsägningstiden. Enligt semesterlagens förarbeten förtjänar arbetstagaren semester för uppsägningstiden, även fastän arbetsgivaren inte under denna tid skulle dra nytta av arbetstagarens arbetsinsats. Detta innebär i praktiken att om arbetsgivaren valt att inte utnyttja arbetstagarens arbetsplikt under uppsägningstiden (man har kommit överens om att arbetstagaren inte behöver arbeta), skall arbetsgivaren trots detta betala både lön och semesterersättning för hela uppsägningstiden. Om arbetstagaren dock vägrar utföra arbete under uppsägningstiden har arbetsgivaren varken skyldighet att betala lön för uppsägningstiden eller semesterersättning.

Kan en arbetstagare sägas upp p.g.a. långvarig sjukskrivning?

Enligt arbetsavtalslagens 7 kap. 2 § kan en arbetstagare endast sägas upp på vägande sakskäl (”sakliga och vägande grunder”). Vid bedömningen av om det finns grund för uppsägningen skall arbetsgivarens och arbetstagarens omständigheter beaktas som en helhet. En godtagbar grund för arbetsgivaren att säga upp arbetsavtalet anses vara ifall arbetstagaren inte längre kan klara av sina arbetsuppgifter p.g.a. en väsentlig förändring av de personliga arbetsförutsättningarna (lagens 7 kap. 2 § 1 mom.). Att säga upp en person p.g.a. av kortvarig sjukskrivning anses i regel inte vara en saklig grund, men arbetsavtalet får sägas upp om arbetstagarens arbetsförmåga på grund sjukdomen minskat väsentligt och för så lång tid att det inte rimligen kan förutsättas att arbetsgivaren fortsätter avtalsförhållandet. Huruvida sådan grund föreligger avgörs från fall till fall.

 

Vid en eventuell uppsägning av arbetsavtal p.g.a. sjukdom skall, precis som vid vilken uppsägning som helst, iakttas uppsägningstid.

Vad kan man göra ifall lönen inte betalas ut enligt överenskommelse, och inget skriftligt arbetsavtal finns?

Lönen skall enligt arbetsavtalslagen betalas den sista dagen av lönebetalningsperioden, om inte något annat avtalas. Om grunden för tidlön är en kortare tid än en vecka, skall lönen betalas minst två gånger per månad och i andra fall en gång per månad. I arbete med prestationslön får lönebetalningsperioden vara högst två veckor, om inte prestationslönen betalas i samband med en månatlig lön. När arbetsförhållandet upphör (endera på ett visst datum vid visstidsanställning eller efter uppsägningstidens utgång vid tillsvidareanställning) skall lönen betalas den sista dagen arbetstagaren är i jobbet. Blir betalningen försenad har arbetstagaren i regel rätt till en extra lön för väntetiden (max 6 dagar).

 

Om arbetsgivaren befinner sig i ekonomiskt trångmål och det är orsaken till att lönen inte betalas ut, kan arbetstagaren ansöka om lön via lönegarantin (max tre månader bakåt i tiden). En ansökan om lönegaranti lämnas in till ELY-centralens avdelning för lönegaranti. ELY-centralen ger arbetsgivaren tillfälle att uttala sig om lönekravet innan det betalas ut från statens medel.

Var regleras minimilönen?

Bestämmelser om lön ingår vanligtvis i det specifika arbetsavtalet, men vid sidan av detta avtal regleras minimilönen och eventuella ålderstillägg i regel i ifrågavarande branschens kollektivavtal. Det allmänt bindande kollektivavtalets bestämmelser är alla arbetsgivare i branschen skyldiga att följa, vilket betyder att en arbetsgivare inte får betala ut lägre lön och/eller förmåner än vad det allmänt bindande kollektivavtalet fastställer. Vid sidan av de allmänt bindande kollektivavtalen kan det finnas ytterligare kollektivavtal som arbetsgivaren är bunden av och som reglerar lönebelopp, och då måste arbetsgivaren även följa dessa bestämmelser.

 

För att utreda vad som är minimilön och minimiförmåner bör varje arbetstagare reda ut vilket kollektivavtal som gäller på ifrågavarande bransch. Allmänt gällande kollektivavtal kan hittas via adressen www.finlex.fi.

Vad kan jag göra om jag anser att jag blivit uppsagd på felaktiga grunder?

Innan arbetsgivaren säger upp eller häver ett arbetsavtal måste arbetsgivaren ge arbetstagaren tillfälle att bli hörd om skälen till att arbetsavtalet sägs upp eller hävs. I så god tid som möjligt före arbetsgivaren säger upp arbetsavtalet, skall arbetsgivaren informera arbetstagaren som blir uppsagd om grunderna för uppsägningen och om alternativen samt om den arbetskraftsservice som arbetskraftsbyrån erbjuder. En arbetsgivare som gjort ett ogrundat upphävande av ett arbetsavtal kan åläggas att betala ersättning till arbetstagaren.

När får arbetsgivaren häva arbetsavtalet?

Om arbetstagaren gjort sig skyldig till synnerligen grov försummelse eller misskötsel kan ett arbetsavtal undantagsvis upplösas genom hävning. Då upphör arbetsavtalet att gälla omedelbart utan att uppsägningstiden iakttas. Rätten att häva ett arbetsavtal förutsätter ett så vägande skäl att det inte rimligtvis kan krävas av den som hävt avtalet att han eller hon fortsätter avtalsförhållandet ens för den tid som uppsägningstiden varar.

Hur skall ett arbetsavtal ingås?

Ett arbetsavtal kan ingås skriftligt eller muntligt men ett skriftligt arbetsavtal medför flera fördelar för båda parterna. Utgående från ett skriftligt avtal är det möjligt att på ett tillförlitligt sätt bevisa vad som kommits överens om. Ett skriftligt arbetsavtal förmedlar dessutom intrycket av att arbetsgivaren är en seriös avtalspartner. Detta å sin sida upprätthåller arbetsmotivationen och främjar lojaliteten. När arbetsgivaren planerar innehållet i arbetsavtalet bör han till sitt förfogande ha åtminstone branschens kollektivavtal, arbetsavtalslagen, arbetstidslagen och semesterlagen.

Hur påverkas arbetstagaren av kollektivavtal?

Om arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal påverkas arbetstagaren på så sätt att arbetstagarens arbetsavtal inte kan innehålla mindre förmånliga villkor än det som bestämts i kollektivavtalet. Dock kan man i arbetsavtalet ta in villkor som är mera förmånliga för arbetstagaren än det som bestämts i kollektivavtalet.

Är arbetsgivaren skyldig att följa kollektivavtal?

Arbetsgivaren är skyldig att iaktta åtminstone det som om anställningsvillkor och arbetsförhållanden, stadgats i ett riksomfattande kollektivavtal för branschen i fråga. Dessa kollektivavtal går under benämningen allmänt bindande kollektivavtal. Om ett villkor i ett arbetsavtal strider mot en motsvarande bestämmelse i det allmänt bindande kollektivavtalet, anses villkoret i arbetsavtalet vara ogiltigt och istället skall bestämmelsen i det allmänt bindande kollektivavtalet tillämpas. En arbetsgivare som är part i ett kollektivavtal är därtill skyldig att följa kollektivavtalet.

Boende

Vem ansvarar för skicket på en hyresbostad?

Regler kring hyresbostads skick och underhåll hittas i kapitel 2 i lagen om hyra av bostadslägenhet (481/1995). Lägenheten skall när hyresförhållandet börjar och medan det består vara i ett sådant skick som hyresgästen med beaktande av lägenhetens ålder, områdets lägenhetsbestånd och övriga lokala förhållanden skäligen kan kräva, om inte något annat har avtalats om skicket. Utan uttryckligt avtal om hyresgästens ansvar för hyresbostads skick, ligger detta ansvar på hyresvärden. Hyresgästen är dock förpliktigad att vårda lägenheten omsorgsfullt.

 

Hyresgästen är skyldig att ersätta hyresvärden för skada som hyresgästen uppsåtligen eller genom sin försummelse eller annan vårdslöshet vållar lägenheten. Sedvanligt slitage som beror på att lägenheten används för det ändamål som förutsätts i hyresavtalet är dock inte något som hyresgästen kan bli ersättningsskyldig för. Sådant slitage är t.ex. slitage på plastmatta eller hål som uppkommit i väggen då tavlor hängts upp.

 

Hyresvärden och -gästen kan skilt avtala om reparationsarbeten och vårdåtgärder i bostadslägenheten. Hyresgästen har inte rätt att utan tillstånd utföra andra reparationsåtgärder än sådana som beror på brister av väsentlig betydelse i lägenheten. Hyresgästen har dock alltid rätt att vidta åtgärder för att förhindra eller begränsa en direkt skada på lägenheten.

Hur länge är man tvungen att betala hyra då man sagt upp sin bostad?

Om uppsägningstiden för hyra av bostad stadgas om i lagen om hyra av bostadslägenhet 52 §. Då hyresgästen säger upp hyresbostaden är uppsägningstiden en (1) månad. Uppsägningstiden räknas från den sista dagen i den kalendermånad, under vilken uppsägningen har skett, om inte något annat avtalas. Ett avtalsvillkor som förlänger hyresgästens uppsägningstid är ogiltigt och således utan verkan. Hyra bör betalas under uppsägningsmånaden.

Min hyresgäst har vanvårdat bostaden och orsakat skada, vad kan jag göra?

Hyresgästen är enligt lagen om hyra av bostadslägenhet skyldig att vårda bostaden omsorgsfullt och ersätta hyresvärden för skada som hyresgästen uppsåtligen eller genom försummelse eller vårdslöshet orsakat bostaden. Hyresgästen är också skyldig att ersätta hyresvärden för skada som en person som vistas i lägenheten med tillstånd av hyresgästen uppsåtligen eller genom sin försummelse eller annan vårdslöshet vållat lägenheten. Om hyresgästen inte betalar skadeståndet frivilligt kan man stämma in hyresgästen till tingsrätten för att inhämta en dom, genom vilken hyresgästens ersättningsskyldighet fastställs. Hyresvärden har rätt att häva hyresavtalet i sådana fall att hyresgästen vanvårdar lägenheten.

Vilket är ansvaret för dolda fel i gammal fastighet?

Säljaren är alltid ansvarig för dolda fel (sådana fel som finns i byggnaden fast ingendera part vet om dessa). Vid försäljning av fastighet har köparen fem år på sig att reklamera för dolt fel i byggnaderna, men då måste givetvis köparen visa att felen funnits i byggnaderna vid köpetillfället. Detta görs oftast genom fuktgranskning och materialprover som visar hur länge byggnaderna har varit fuktskadade.

 

I litteraturen har diskuterats möjligheten att friskriva sig från detta ansvar. Utgångspunkten för att något sådant skall lyckas är att friskrivningsklausulen tas med i köpebrevet och formuleras på ett ytterst klart sätt. Detta medför i regel att köparna backar ur och det blir inget köp.

 

Det som kan rekommenderas är att säljarna tar en försäkring som täcker eventuella dolda fel.

Hur ansvarar jag för min underhyresgäst?

Om du har upplåtit lägenheten helt eller delvis för att användas av någon annan svarar du som huvudhyresgäst fortfarande för de skyldigheter som hör till hyresgästen enligt hyresavtalet. Du ansvarar således för att hyrorna betalas till hyresvärden om inte ni uttryckligen överenskommit om annat arrangemang med hyresvärden. Givetvis har man som huvudhyresgäst rätt att kräva hyrorna i sin tur av underhyresgästen i enlighet med vad som överenskommits, men man kan alltså inte be hyresvärden att direkt kontakta underhyresgästen ifall det finns obetalda hyror.


Som huvudhyresgäst har man alltid rätt att kräva obetalda hyror av sin underhyresgäst, och om underhyresgästen inte frivilligt betalar hyrorna kan man driva in dessa genom rättsliga åtgärder (skickande av kravbrev, inlämnande av stämning till tingsrätten, ansökan om verkställighet av domen via utsökningen).


Finns det rättsskyddsförsäkring kan man ansöka via försäkringsbolaget om rättsskydd, vilket i normala fall täcker 85 % av ditt ombuds kostnader.

Familje- och kvarlåtenskapsrätt

Kan man i en avvittring efter en skilsmässa dela egendomen som man vill om båda parterna är överens om det? Kan det få konsekvenser i beskattningen?

Huvudregeln vid en avvittring är att de tidigare makarnas egendom delas jämt mellan dem. Det är dock även möjligt för makarna att fritt avtala om hur deras egendom skall delas mellan dem och således frångå giftorätten ifall båda makarna samtycker till detta. Det finns dock två undantag: 1) om någondera make är omyndig eller har en intressebevakare krävs förmyndarmyndighetens tillstånd för att göra en avvittring utan skiftesmans inblandning, 2) om någondera make är kund hos utsökningen finns det en risk att en överenskommen avvittring kräver utsökningsmyndighetens samtycke och i sådant fall löns det att kontakta utsökningen för vidare information och anvisningar.

 

Den egendom som vid avvittringen tillfaller en make med stöd av giftorätten är fri från gåvoskatt. På motsvarande sätt uppstår inte heller någon grund för gåvoskatt då den ena maken inte utnyttjar sin rätt att yrka utjämning vid den avvittring som verkställs efter äktenskapsskillnaden (HFD 2014:135). Någon gåvobeskattning kan med andra ord inte bli aktuell även trots att egendomen inte delas jämt mellan makarna vid avvittringen.

 

Då en bostad eller en fastighet ingår i avvittringen kan dock en överlåtelseskatt bli aktuell om det används externa medel vid avvittringen. Med andra ord, om det sker ett ägarbyte av t.ex. en fastighet i samband med avvittringen (fastigheten skrivs över från den ena makens namn till den andras) och det i samband med detta ges ett vederlag som består av annan egendom än den som avvittringen gäller, bör överlåtelseskatt betalas för den del av förvärvet som betalats med medel som inte omfattas av giftorätten.

Hur går man tillväga med egendomsfördelningen då ett stridigt samboförhållande upphör?

Vid upplösning av ett samboförhållande som varat i minst fem år eller där samborna har gemensamma barn eller gemensam vårdnad om ett barn, tillämpas lagen om upplösning av sambors gemensamma hushåll (14.1.2011/26). Om en sambo kräver det, skall åtskiljande av sambornas egendom förrättas när samboförhållandet upphör (4 §).

 

Sambon kan vid tingsrätten ansöka om att en skiftesman förordnas för åtskiljande av sambornas egendom (7 § 2 mom.). Skiftesmannen skall kalla samborna till en förrättning där man försöker ingå ett avtal om skiftet av egendomen (ärvdabalk 23 kap. 7 §). Om avtal mellan de tidigare samborna fås till stånd under skiftesmannens ledning, skall skiftet förrättas enligt det. Om inget sämjoskifte nås mellan parterna är det skiftesmannens uppgift att beslut hur egendomen skall skiftas mellan parterna. I vissa fall kan det finnas behov av att realisera egendomsobjekt, och det får skiftesmannen göra med godkännande av tingsrätten (ärvdabalk 23 kap. 8 § 2 mom.). Influtna medel delas sedan av skiftesmannen mellan de tidigare samborna.

Varför behövs testamente?

Enligt finska ärvdabalken ärver de egna barnen (även kallade bröstarvingar) den avlidne. Om man vill frångå den legala arvsordningen måste ett testamente göras upp. Avsikten med ett testamente är att fördela egendomen man äger enligt vad man själv tycker är det rätta. Anser man att barnen skall få lika del i all egendom behöver man alltså inte göra upp något testamente.

 

Med ett testamente kan man t.ex. förordna att barnbarnen direkt skall ärva viss egendom, vilket är skattemässigt fördelaktigt, eftersom de egna bröstarvingarna då inte behöver betala någon arvskatt på den egendom som deras barn ärver med stöd av testamentet. Alternativet är ju att bröstarvingarna ärver allt utan testamente och då också betalar arvskatt på all egendom. Efter deras död ärver ju deras barn (ursprungliga arvlåtarens barnbarn) och betalar då arvskatt en andra gång på samma egendom.

 

Viktigt att komma ihåg är att sambor inte har någon arvsrätt gentemot varandra i motsats till vad makar har i ett äktenskap, vilket medför att det är viktigt att uppgöra ett inbördes testamente om man vill säkra att det är den kvarlevande sambon som ärver den först avlidne.

Vad innebär inbördes testamente?

Ett inbördes testamente är ett testamente som innefattar två personers gemensamma vilja. Oftast är det makar som uppgör ett inbördes testamente där de t.ex. förordnar hur den gemensamma egendomen skall fördelas dels efter den först avlidne och dels när båda har avlidit. Man kan t.ex. förordna att den efterlevande maken/makan erhåller äganderätten till en specifik egendom, och då ärver inte barnen denna egendom som de annars skulle göra. Likaså är det vanligt att man i inbördes testamentet bestämmer att den efterlevande skall ha livstida nyttjanderätt till en viss egendom t.ex. en sommarstuga, och då kan inte arvingarna som erhåller själva äganderätten sälja sommarstugan medan änklingen/änkan ännu lever. På detta sätt kan testatorerna även inverka på arvsskatten som arvingarna måste betala, eftersom ett förordnande om nyttjanderätt anses som en slags gravation på egendomen och således medför lägre arvsbeskattning.

Vems är egendomen i samboförhållande? Ärver sambor varandra?

Ett samboförhållande ger inte parterna rätt till varandras egendom. Huvudregeln är att den sambo i vars namn egendomen har skaffats äger egendomen, och äganderätt till sådan egendom kan inte ”förtjänas” genom verksamhet av den andra sambon. Av denna orsak är det viktigt att sambor köper egendomen i bådas namn om samägandeförhållande är avsikten.

 

I samboförhållanden som varat över 5 år eller där det finns/har funnits ett gemensamt barn anses dock lösegendom som gemensam om det inte från avtal mellan parterna eller från förhållandena i övrigt framgår annat. Sambor kan fritt ingå avtal om de ekonomiska förhållandena t.ex. för den händelse att samboförhållandet upplöses. För att undvika oklarheter t.ex. att ena sambon lever i den tron att han/hon blir samägare till egendomen i takt med deltagandet i låneamorteringar rekommenderar vår byrå alltid att ett s.k. samboavtal skall uppgöras. I avtalet redogörs för hur den sambo som deltar i kostnaderna eller det gemensamma hushållet skall ersättas i det fall samboförhållandet upplöses, och detta är ett smärtfriare sätt att lösa tvister på i jämförelse med att ena sambon i efterhand måste kräva gottgörelse av den andra sambon.

 

Om sambor gifter sig tillämpas äktenskapslagen på parförhållandet. Vid äktenskap gäller giftorätt mellan makarna, enligt vilken egendomen delas 50/50 vid äktenskapets upplösande (skilsmässa eller dödsfall). Giftorätten omfattar all egendom - alltså även sådan som införskaffats i den ena sambons namn innan äktenskapet. Om makarna önskar frångå giftorätten skall detta göras med ett äktenskapsförord.

 

Sambor ärver inte varandra, vilket gör att testamente bör uppgöras så att den efterlevande sambon inte lämnar kvar med t.ex. ett halvt hus. Gifter man sig så inträder arvsrätt mellan makarna om det inte finns bröstarvingar (egna barn).

Hur gör man upp ett testamente?

Ditt testamente måste vara egenhändigt undertecknat av dig och bevittnat av två samtidigt närvarande personer. Dessa personer får inte vara släkt med dig eller på annat sätt omfattas av testamentet. De måste veta att de bevittnar ett testamente men du har ingen skyldighet att delge dem innehållet.

 

Eftersom testamentets formkrav är mycket stränga och tolkningen av testamentets innehåll ofta är juridiskt krävande, finns det skäl att alltid göra upp testamentet tillsammans med en sakkunnig.


Förvara ditt testamente tillsammans med dina andra värdehandlingar på en säker plats, till exempel i ett bankfack.

 

Vad betyder ett samboavtal?

Samboende kan ingå avtal i händelse av att samboförhållandet upplöses. I ett sådant avtal kan man precisera vilken egendom som omfattas av avtalet, avtala om ägoförhållanden, principer som skall iakttas vid delningen av den lösa egendomen, om fordringsförhållanden och om eventuell ersättning som skall betalas för nyttjandet av den gemensamma bostaden för tiden efter upplösningen av parförhållandet. Ett samboavtal är formfritt, vilket betyder att det inte i lagen finns några särskilda bestämmelser gällande formen på avtalet. Det kan ändå rekommenderas att avtalet uppgörs i skriftlig form och att två ojäviga personer bestyrker avtalet.

Vem delar egendomen om arvingarna inte kommer överens?

Om delägarna i dödsboet inte kommer överens om hur egendomen skall skiftas kan man vid tingsrätten på den avlidnes hemort förordna en boutrednings- och skiftesman.

Vem gör upp bouppteckningen?

Bouppteckningsskyldigheten ligger hos den som har boet i sin vård. Det brukar i praktiken betyda att en ev. maka eller sambo eller något av barnen antingen själva kallar till bouppteckningsförrättning eller lämnar över ärendet till en sakunnig som sköter det. Boets egendom uppges av en person som känner till det och värderingen skall skötas av två gode män.

Hur delas egendomen vid skilsmässa?

Vid skilsmässa har båda parterna enligt huvudregeln automatiskt rätt till hälften av det som finns i boet, oavsett vem som har köpt, ärvt eller på annat sätt fått egendomen från början. Detta kallas att man har giftorätt i varandras egendom. Ett undantag är om makarna har ingått ett äktenskapsförord, vilket då inverkar på giftorätten. Genom att utesluta giftorätten kan man även inverka på storleken av det arv som arvingarna får.

Vem skall betala underhåll?

Föräldrarna svarar efter sin förmåga för barnets underhåll. Vid bedömandet av föräldrarnas förmåga att underhålla barnet beaktas deras ålder, arbetsförmåga och möjligheter att delta i förvärvsarbete, beloppet av tillbudsstående medel samt deras övriga, på lag grundade underhållsansvar. Föräldrar, vilka inte på annat sätt sörjer för barnets underhåll, deltar i kostnaderna för underhållet genom att erlägga underhållsbidrag till barnet. Underhållsbidragets belopp och sättet för dess erläggande fastställes genom avtal eller dom.

Vad betyder umgängesrätt?

Umgängesrätt betyder att barnet har rätt att träffa den förälder med vilken barnet inte bor, enligt vad man kommit överens om. Vanligt är att barnet träffar den förälder med vilken barnet inte bor under helger och lov.

Hur ansöker jag om äktenskapsskillnad?

Den rent formella gången för att skilja sig går till så att ni måste ansöka om skilsmässa hos tingsrätten. Är ni överens om att skilja er ansöker ni gemensamt om äktenskapsskillnad det vill säga ni skriver under en ansökan om äktenskapsskillnad båda två och sedan skickar ni in den till tingsrätten. Är ni inte överens kan du själv fylla i ansökningsblanketten och skicka in den till tingsrätten. Den andra parten kommer då att delges din ansökan och ges tillfälle att yttra sig i ärendet. Efter att båda parterna hörts utsätts en betänketid på 6 månader. När betänketiden gått ut är det viktigt att man, om man fortfarande vill skilja sig, ansöker om så kallad fullföljd, vilket innebär att man skriftligen till tingsrätten meddelar att man fortfarande vill skilja sig.

Indrivning

Kan en samägd fastighet utmätas i sin helhet? Vilket är det lägsta priset som kan godkännas vid försäljning utanför en exekutiv auktion?

En samägd fastighet kan utmätas i sin helhet om 1) det av försäljningen sannolikt för gäldenärens del inflyter betydligt mer än det skulle inflyta av en försäljning av enbart gäldenärens andel, 2) fordringsägarens fordran sannolikt inte skulle inflyta av en försäljning av gäldenärens andel, och 3) utmätningens betydelse inte står i uppenbart missförhållande till den olägenhet den medför (utsökningsbalken 4 kap. 73 § 1 mom.). Ifall ovannämnda förutsättningar råder kan övriga kvotdelarna av fastigheten tvångsinlösas och hela fastigheten säljas på exekutiv auktion. En samägd fastighet får dock inte utmätas om ett avtal om delning av besittningen har inskrivits (utsökningsbalken 4 kap. 73 § 2 mom.).

 

Då en samägd fastighet har utmätts bör utmätningsmannen ge samägarna tillfälle att ge bud på gäldenärens kvotdel före en auktion hålls. Det högsta budet får godkännas om det täcker verkställighetskostnaderna, försäljningsavgiften samt en eventuell fordran hos innehavaren av en pant eller retentionsrätt (utsökningsbalkens 5 kap. 81 §). Detta innebär att även ett lägre bud än det av utmätningsmannen angivna värdet på fastigheten kan godkännas såvida ovannämnda poster täcks.

Vilken dröjsmålsränta kan krävas?

Vid betalningsdröjsmål kan man yrka på en årlig dröjsmålsränta som enligt räntelagen uppgår till sju procentenheter högre än den av Europeiska centralbanken fastställda referensräntan. Dröjsmålsränta som riktar sig mot vanliga medborgare t.ex. vid beviljandet av konsumentkrediter eller vid konsumentköp får inte avtalas att vara högre än denna procentsats, medan företag sinsemellan kan överenskomma om en högre dröjsmålsränta. En högre ränta kan avtalas t.ex. genom att företagen i sina offerter eller samarbetsavtal meddelar vilken procentsats som tillämpas.

Lantmäteriförrättningar

Kan en lantmäteriförrättning besluta om inlösen av en tillandning trots att flera markägare motsätter sig inlösningen?

En inlösning av en tillandning kan förverkligas genom att parterna avtalar om detta. Trots att parterna är oense, så kan en markägare ensam ha rätt att lösa in en tillandning som antingen betydligt försvårar användningen av markägarens fastighet eller som kan utnyttjas ändamålsenligt enbart i samband med fastigheten. En ytterligare förutsättning för inlösning är att inlösningen inte skadar klarheten i fastighetssystemet eller försvårar bildandet av fastigheter som passar in i detaljplanen på området eller att inlösningen inte medför betydande olägenhet för någon sakägare som berörs av inlösningen. Uppfylls dessa förutsättningar så kan en enskild markägare få en tillandning inlöst trots att alla övriga parter motsätter sig inlösningen.

Måste beslut om vägar ske enhälligt av vägdelägarna?

Vägar kan uppdelas i enskilda vägar som är förrättade av en lantmäteriförrättning och privata så kallade avtalsvägar. För avtalsvägar råder avtalsfrihet, dvs. avtalet binder de som är delägare i vägen och normalt kräver nya investeringsbeslut eller annat enighet av alla avtalsparter. En väg kan också vara förrättad som enskild väg utan att ett väglag grundas. I ett sådant fall så förordnas ofta om byggkostnaderna i samband med vägförrättningen och delägarna betalar enligt förrättningsbeslutet. Kostnaderna som uppstår senare, t.ex. för underhåll, kräver enighet av delägarna för att besluten skall vara bindande för alla. Om en del av vägdelägarna i ett icke registrerat väglag gör ett avtal med en utomstående, så är det i första hand de som gjort avtalet med den utomstående som ansvarar för kostnader mot tredje part. När ett väglag har grundats för att förvalta en väg, så kan väglaget under vissa förutsättningar besluta om underhållsarbeten och kostnader med majoritetsbeslut.

Rättegångar

Måste man som målsägande (offer) i ett brottmål själv betala sina kostnader för anlitande av advokat?

När man blir utsatt för ett brott har man alltid rätt till skadestånd för uppkomna sak- och personskador. Dessa skador består oftast av resekostnader (t.ex. ambulanstransport), mediciner, förstörda kläder och ersättning för sveda och värk. Målsäganden kan även yrka på ersättning för själsligt lidande under vissa specifika omständigheter. Målsäganden har i allmänhet svårt att själv framställa dessa yrkanden, och då kan en advokat anlitas för att sköta detta.

 

I de flesta fall kan målsäganden beviljas s.k. rättsskydd via sitt försäkringsbolag (hemförsäkringen), och då ersätter försäkringsbolaget största delen av advokatkostnaderna (i normala fall 85 %). Givetvis yrkas alla advokatkostnader av den åtalade i rättegången, men det är målsäganden som anlitat advokaten och följaktligen även ansvarar för betalningen till sitt ombud. Endera så betalar målsäganden hela räkningen i avsaknad av rättsskydd eller så betalar försäkringsbolaget normalt 85 % och målsäganden endast självrisken på 15 % till advokaten efter rättegången. Advokatkostnaderna, eller även kallat rättegångskostnaderna, drivs sedan in av den dömde i enlighet med domen.

Kan man vägra vittna i ett brottmål?

Det finska rättssystemet utgår från tanken att det är en medborgerlig skyldighet att vittna i ett brottmål om man besitter sådan information som kan ha inverkan på saken. Av denna orsak har myndigheterna rätt att kräva att man som vittne inställer sig till handläggningen vid hot om vite. Om personen är rädd för att vittna i ärendet kan detta enligt prövning beaktas t.ex. genom att vittnet får ett s.k. skyddat vittnesbås.

Vilka ersättningar kan yrkas i brottmålsrättegång?

I ett brottmål kan det finnas ett offer som kallas målsäganden, d.v.s. en person som blivit utsatt för ett brott. I en rättegång gällande t.ex. misshandel är målsäganden den person som blivit utsatt för misshandeln. Som målsägande i en sådan rättegång kan man yrka på ersättning för sveda och värk samt på ersättning för tillfälliga eller bestående men. Under vissa förutsättningar kan målsäganden även yrka på ersättning för själsligt lidande. Vid sidan av detta kan man alltid yrka på ersättning för egendomsskador (kläder, glasögon m.m.) och direkta kostnader (inkomstbortfall, rättegångskostnader).

 

De ersättningsyrkanden som framläggs skall hänföra sig till gärningen som behandlas i brottmålet. Man kan med andra ord inte i samband med ett brottmål yrka på ersättningar för t.ex. ett skuldförhållande.

Vad ersätter försäkringsbolag eller staten av mina advokatkostnader?

Personer med små och medelstora inkomster har möjlighet att få statlig rättshjälp. I sådana fall betalas det juridiska biträdets arvode antingen helt eller delvis med statsmedel beroende på personens inkomster. Rättsskyddsförsäkringen, som ofta ingår i hemförsäkringen, kan ersätta advokatkostnaderna med beaktande av självriskandelen. Rättsskydd skall sökas före rättshjälp och i vissa fall kan rättshjälp beviljas för erläggandet av rättsskyddets självriskandel.

Vad är det för skillnad på jurist, vicehäradshövding och advokat?

Jurist är beteckningen på en person som tagit magisterexamen i juridik (juris magister).

 

 

Vicehäradshövding är den titel som hovrätten på ansökan beviljar en sökande som utfört auskultering vid domstol. Auskultering innebär att en person med magisterexamen i juridik arbetar som (tings)notarie under ett år vid någon av landets domstolar. Under detta år sköter notarien domaruppgifter och blir bekant med arbetet vid domstolsväsendet.


Advokat är en erfaren jurist som specialiserat sig på att sköta sina klienters ärenden. Titeln ”advokat” är en skyddad titel som endast en till Finlands advokatförbund hörande jurist får använda sig av. För att bli godkänd som medlem i advokatförbundet bör sökande ha avlagt advokatexamen samt ha minst fyra års arbetserfarenhet inom advokatbranschen. Som advokat bör man följa reglerna om god advokatsed, och advokater är underställda övervakning av advokatförbundets tillsynsnämnd. Advokater måste även ha en ansvarsförsäkring och advokatbyråerna är föremål för granskningar från advokatförbundet. Regelverket för advokater är till för att tillvarata klienternas bästa intressen.

Vad skall jag göra om jag blivit offer för ett brott?

Om du har utsatts för ett brott skall du anmäla saken till polisen så fort som möjligt för att underlätta polisens arbete. Anmälan kan göras till den polispatrull som kommer till brottsplatsen, personligen till en polisstation eller per telefon, e-post eller fax. Anmälan kan göras till vilken polisstation som helst och den kan också göras av någon annan för din räkning. Om det finns vittnen till brottet är det bra att anteckna namn och kontaktinformation. Om du har blivit skadad i samband med brottet är det bäst att gå till en läkare så snart som möjligt. Ett läkarintyg kan behövas vid rättegången eller då du söker ersättning från försäkringsbolaget eller Statskontoret. 

Vad skall jag göra om jag fått en stämningsansökan?

När man delgivits en stämningsansökan uppmanas personen i fråga att ge sitt svaromål. Speciellt om man bestrider stämningen kan det vara bra att kontakta ett juridiskt ombud för att framställa grunderna och bevisningen för bestridandet.

Företagssanering & Konkurser

Hur skall jag göra om jag har en fordran emot ett företag som försatts i konkurs?

Om man har en fordran emot ett företag som gått i konkurs skall man anmäla sin fordran till boförvaltaren för konkursboet. Det är viktigt att man så fort som man får vetskap om konkursen kontaktar boförvaltaren. Man kan t.ex. ringa tingsrätten på bolagets hemort för att utreda vem som är boförvaltare. Från boförvaltaren får man även uppgifter om en eventuell konkursövervakning.

När är det möjligt att göra en företagssanering?

Om det finns möjlighet för att företaget skall kunna fortsätta sin verksamhet och klara av att ta sig ur de ekonomiska svårigheterna, kan man ansöka om företagssanering. Det finns vissa förutsättningar för att sanering skall beviljas och det finns även hinder för dylikt förfarande.